{"id":1547,"date":"2019-03-21T11:40:41","date_gmt":"2019-03-21T10:40:41","guid":{"rendered":"https:\/\/utsyn.komhit.com\/?p=1547"},"modified":"2026-11-02T16:38:59","modified_gmt":"2026-11-02T16:38:59","slug":"norge-kan-de-tva-bli-tre","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/2019\/03\/21\/norge-kan-de-tva-bli-tre\/","title":{"rendered":"Norge: Kan de tv\u00e5 bli tre?"},"content":{"rendered":"

Samarbetet mellan Sverige och Finland f\u00f6rdjupas p\u00e5 f\u00f6rsvarsomr\u00e5det. Vilken \u00e4r Norges roll i nordiskt milit\u00e4rt samarbete?<\/strong><\/p>\n

Av: P\u00e4r Stenb\u00e4ck<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

UTSYNs nyeste fagprofil er den tidligere finske utenriksministeren P\u00e4r Stenb\u00e4ck, som ogs\u00e5 har v\u00e6rt generalsekret\u00e6r for Nordisk ministerr\u00e5d. Les mer om Stenb\u00e4ck her: prosjektutsyn.no\/fagprofiler.<\/a><\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Samarbetet mellan Sverige och Finland f\u00f6rdjupas p\u00e5 f\u00f6rsvarsomr\u00e5det. I praktiken har f\u00f6rsvarsmakterna i de b\u00e5da l\u00e4nderna f\u00e5tt en \u00f6ppen fullmakt; de kan samarbeta utan begr\u00e4nsningar, s\u00e5 l\u00e4nge de anser det praktiskt och f\u00f6rnuftigt. D\u00e4remot har regeringarna, allts\u00e5 politikerna, inte uppst\u00e4llt ett specifikt m\u00e5l f\u00f6r samarbetet, utan det ses som en p\u00e5g\u00e5ende process. Sverige har visserligen sagt att ett formellt f\u00f6rsvarsf\u00f6rbund inte \u00e4r m\u00e5let, men det tycks inte utg\u00f6ra n\u00e5gon bromskloss.<\/p>\n

I Sverige forts\u00e4tter den popul\u00e4ra f\u00f6rsvarsministern Peter Hultqvist. I Finland f\u00f6rest\u00e5r ett byte, men det \u00e4r h\u00f6gst troligt att v\u00e5r nya f\u00f6rsvarsminister \u00e4r lika entusiastisk som Hultqvist inf\u00f6r det bilaterala uppdraget, detta ocks\u00e5 med presidentens goda minne. Ministerns partitillh\u00f6righet \u00e4r det f\u00f6r tidigt att tippa om, men medlemmar i dagens f\u00f6rsvarsutskott har kanh\u00e4nda f\u00f6rtur. Sverige och Finland deltog i NATO-\u00f6vningen Trident Juncture i Norge. I mars genomf\u00f6rs Northern Wind-\u00f6vningen med stora truppstyrkor fr\u00e5n alla tre l\u00e4nder.<\/p>\n

Vilken \u00e4r Norges roll i nordiskt milit\u00e4rt samarbete? Kan man ocks\u00e5 se en process p\u00e5 g\u00e5ng enligt vilken Norge gradvis n\u00e4rmar sig sina tv\u00e5 grannar i milit\u00e4rt samarbete, trots landets alliansf\u00f6rpliktelser som grundande medlem i NATO? Sp\u00e5ren av tidigare f\u00f6rs\u00f6k att skapa ett nordiskt f\u00f6rsvarssamarbete \u00e4r inte precis uppmuntrande. N\u00e4r Sverige 1948 – 49 var intresserat av ett samarbete med Norge och Danmark, valde dessa NATO. Man menade att neutraliteten inte hade tj\u00e4nat dem v\u00e4l, de ockuperades och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6redrog de en bredare och mer muskul\u00f6s allians. Den g\u00e5ngen var ju Finland helt ut ur bilden, vi \u201dvalde\u201d VSB-pakten. Fr\u00e5n senare \u00e5r kan den ambiti\u00f6sa Stoltenberg-utredningen n\u00e4mnas. Den fick god publicitet, anammades inte som s\u00e5dan, men och ledde s\u00e5 sm\u00e5ningom till \u00f6kad integration.<\/p>\n

Man kan v\u00e4l s\u00e4ga att de centrifugala krafterna i Nordens omgivning tidigare har f\u00e4llt avg\u00f6randet. Med det avses att Atlant-kust-Norge spanat mot sydv\u00e4st (England) och v\u00e4st (USA) och Danmark i praktiken varit en utv\u00e4xt av Tyskland i geopolitiskt avseende. Finland i sin tur s\u00e5gs under det kalla krigets \u00e5r som sovjetisk intressesf\u00e4r. Under dessa \u00e5r ans\u00e5g Sovjetunionen allt nordiskt samarbete, b\u00e5de ekonomiskt, politiskt och milit\u00e4rt, som ett potentiellt hot. Det var ett arv fr\u00e5n imperiets dagar och arvet f\u00f6rvaltas av dagens Ryssland.<\/p>\n

\u00c5r 1969 vistades jag p\u00e5 Norsk Utenrikspolitisk Institutt d\u00e4r en av forskarna var Arne Olav Brundtland. Han lanserade tesen om den nordiska balansen, d\u00e4r NATO-medlemmarnas och de tv\u00e5 neutrala staternas orientering bidrog till stabilitet, en ordning det var oklokt att rubba. Man kan v\u00e4l s\u00e4ga att hans teori gjorde n\u00f6dv\u00e4ndigheten till en dygd. Det fanns sp\u00e4nningar mellan l\u00e4nderna: President Urho Kekkonens utspel om ett k\u00e4rnvapenfritt Norden skapade badwill i Norge, trots att insiktsfulla observat\u00f6rer d\u00e4r f\u00f6rstod att UKK k\u00f6pte sig man\u00f6verutrymme \u00f6sterut med ett orealistiskt f\u00f6rslag. Mot slutet av det kalla kriget, p\u00e5 1980-talet f\u00f6rekom inofficiella trevare mellan Finland och Norge f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rst\u00e5elsen. Vi, bland andra Max Jakobson, Jan-Magnus Jansson och jag m\u00f6tte norska kollegor, inklusive milit\u00e4rer, f\u00f6r att h\u00e5lla kanalerna \u00f6ppna.<\/p>\n

Nya vindar bl\u00e5ser
\n<\/strong>I dag har l\u00e4get f\u00f6r\u00e4ndrats p\u00e5 ett dramatiskt s\u00e4tt. Vill man s\u00e4tta sig in i Norges sits, s\u00e5 kan man f\u00f6rest\u00e4lla sig att norska beslutsfattare med oro analyserar konsekvenserna dels av Brexit, dels av Trumps utspel om NATO. \u00c4ven om Storbritannien f\u00e5r en fortsatt milit\u00e4r roll i Europa, minskar dess tyngd som n\u00e4ra samarbetspartner. \u00c4ven om Trumps n\u00e4rmast nedl\u00e5tande syn p\u00e5 NATO inte ger omedelbara, konkreta utslag, f\u00f6rsvagar det alliansens trov\u00e4rdighet. USA:s internationella nedprioriteringar, landets Asien-politik och America First-mentaliteten kan best\u00e5 ocks\u00e5 post-Trump.<\/p>\n

I viss m\u00e5n har Norge inte sett samma ryska hotbilder som andra, trots att landet har en kort gr\u00e4ns med Ryssland. Man har bem\u00f6dat sig om en fungerande relation, inte minst med tanke p\u00e5 den arktiska regionen. Gr\u00e4nsavtalet i Barents hav har setts som ett gott resultat av den politiken, likas\u00e5 att man p\u00e5 l\u00e5g niv\u00e5 lyckades avstyra den sponsrade flyktingstr\u00f6mmen i norr, densamma som v\u00e4ckte onda aningar p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5 i Finland. Norges genom \u00e5ren delvis restriktiva NATO-politik har s\u00e4kert minskat den ryska lusten att provocera Norge. Men s\u00e4kert har \u00e4ven norska politiker och milit\u00e4rer \u00e4gnat tankar \u00e5t Krim och Ukraina och den f\u00f6rnyade ryska aktiviteten p\u00e5 landets nordv\u00e4stra flank. \u2013 Vid ett s\u00e4kerhetspolitiskt seminarium nyligen till\u00e4t jag mig en l\u00e4ttsam definition av v\u00e5ra l\u00e4nders attityd till den ryska hotbilden: Sverige \u00e4r \u00e4ngsligt, Finland respektfullt, Norge f\u00f6rhoppningsfullt (fearful, respectful, hopeful).<\/p>\n

I likhet med Finland anskaffar Norge nya jaktplan, 52 F-35-plan fram till 2025. Att det inte blev ett svenskt plan, skapade friktioner. Om Finland stannar f\u00f6r ett icke-svenskt jaktplan, kan det f\u00f6rorsaka en ny samarbetssvacka.<\/p>\n

Visst finns det olika nordiska milit\u00e4ra avtal och samarbetsprojekt, b\u00f6rjande med NORDEFCO fr\u00e5n 2009. Avtalen f\u00f6rst\u00e4rker beredskapen i krissituationer och f\u00f6rb\u00e4ttrar materielsamarbetet. F\u00f6rsvars-ministerm\u00f6tet i november 2018 pekas i medierapporter t.o.m. ut som en ny solidaritets- och f\u00f6rsvarspakt mellan alla fem l\u00e4nder. Det \u00e4r s\u00e4kert en \u00f6verdrift, men ett tidens tecken. Fr\u00e5gan \u00e4r \u00e4nd\u00e5 \u00f6ppen: Hur l\u00e5ngt \u00e4r Norge villigt och kapabelt att som NATO-stat f\u00f6rdjupa trestatssamarbetet? Med \u00f6kad samordning mellan NATO och EU, i kombination med Sveriges och Finlands f\u00f6rdjupade NATO-relationer, borde ekvationen vara l\u00e4ttare f\u00f6r Norge.<\/p>\n

Sverige och Norge kan inte helt f\u00f6rneka betydelsen av gamla folkliga f\u00f6rdomars inverkan p\u00e5 f\u00f6rdjupat politiskt samarbete, men v\u00e5r Norge-relation inrymmer ett annat problem: okunskap. Visserligen \u00e4r det norska i allm\u00e4nhet popul\u00e4rt i Finland och vice versa, men okunskap leder ofta till ointresse. Jag menar att Finland har ett starkt intresse att engagera Norge i tre l\u00e4nders-samarbetet. Vad som beh\u00f6vs \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en bredare kontaktyta \u00e4n enbart med milit\u00e4rer och toppolitiker. Vi b\u00f6r om m\u00f6jligt intressera b\u00e5de medierna och de folkliga organisationerna f\u00f6r det moderna Finland. Dessv\u00e4rre finns det \u00e4nnu kvardr\u00f6jande attityder i Norge, reminiscenser om ett \u00f6stligt och sv\u00e5rbegripligt Finland.<\/p>\n

Norge, Sverige och Finland delar ett landomr\u00e5de som ur f\u00f6rsvarssynpunkt erbjuder b\u00e5de djup och variation, n\u00e5got som kr\u00e4ver m\u00e5ngsidigt kunnande f\u00f6r beredskap till havs, p\u00e5 land och i luften. Med samlade resurser, koordinering och f\u00f6rtroendefull planering kan m\u00e5nga beredskapsproblem l\u00f6sas. – \u00c4ven om s\u00e4kerhetspolitiken knappast kommer att dryftas under v\u00e5r valkampanj, kan man hoppas att detta beaktas av n\u00e4sta regering.<\/p>\n

Artikkelen ble f\u00f8rst publisert i Hufvudstadsbladet<\/a> 19.03.19.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Samarbetet mellan Sverige och Finland f\u00f6rdjupas p\u00e5 f\u00f6rsvarsomr\u00e5det. Vilken \u00e4r Norges roll i nordiskt milit\u00e4rt samarbete? Av: P\u00e4r Stenb\u00e4ck     UTSYNs nyeste fagprofil er den tidligere finske utenriksministeren P\u00e4r Stenb\u00e4ck, som ogs\u00e5 har v\u00e6rt generalsekret\u00e6r for Nordisk ministerr\u00e5d. Les mer om Stenb\u00e4ck her: prosjektutsyn.no\/fagprofiler.     Samarbetet mellan Sverige och Finland f\u00f6rdjupas p\u00e5 f\u00f6rsvarsomr\u00e5det.…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1548,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,4],"tags":[13],"class_list":["post-1547","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-norsk-totalforsvar-og-sikkerhet","category-utsyn-senter-for-sikkerhet-og-totalforsvar","tag-aktuelt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1547","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1547"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1547\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6199,"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1547\/revisions\/6199"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1547"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1547"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1547"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}