{"id":6037,"date":"2026-03-23T08:00:00","date_gmt":"2026-03-23T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/utsyn.komhit.com\/?p=6037"},"modified":"2026-11-02T16:39:22","modified_gmt":"2026-11-02T16:39:22","slug":"sakerhetsmyndigheter-beskriver-gardagens-hotbild","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/utsyn2.komhit.com\/index.php\/2026\/03\/23\/sakerhetsmyndigheter-beskriver-gardagens-hotbild\/","title":{"rendered":"V\u00e5ra underr\u00e4ttelse- och s\u00e4kerhetsmyndigheter beskriver g\u00e5rdagens hotbild"},"content":{"rendered":"\n

Under tiden rusar utvecklingen inom kognitiv p\u00e5verkan f\u00f6rbi v\u00e5ra underr\u00e4ttelse- och s\u00e4kerhetsmyndigheter.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Av: Anton Lif<\/a>, ekspert p\u00e5 informasjonsp\u00e5virkning og fagprofil i UTSYN <\/em><\/p>\n\n\n\n

Under \u00e5rets f\u00f6rsta m\u00e5nader publicerar m\u00e5nga nationella myndigheter sina \u00f6ppna risk- och hotbildsanalyser. Dessa rapporter bidrar till att \u00f6ka medvetenheten och f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r den os\u00e4kra och riskfyllda utvecklingen i omv\u00e4rlden samt de hot, risker och utmaningar vi som individer, organisationer och samh\u00e4lle beh\u00f6ver hantera. Eftersom rapporterna \u00e4r offentliga och ska ge en \u00f6vergripande l\u00e4gesbild kan de inte g\u00e5 p\u00e5 djupet eller erbjuda tekniskt detaljerade beskrivningar inom specifika omr\u00e5den. Samtidigt f\u00e5r de inte bli alltf\u00f6r begr\u00e4nsade eller ge en direkt missvisande bild av situationen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag som expert p\u00e5 informationsp\u00e5verkan l\u00e4ser igenom flera av dessa rapporter sl\u00e5s jag dock snabbt av att v\u00e5ra underr\u00e4ttelse- och s\u00e4kerhetsmyndigheter tenderar att beskriva \u201dg\u00e5rdagens hotbild\u201d. Hotakt\u00f6rer och genomf\u00f6rda angrepp redovisas allt tydligare, men rapporterna missar att f\u00e5nga upp hur sj\u00e4lva informationsmilj\u00f6n f\u00f6r\u00e4ndras i grunden.<\/p>\n\n\n\n

Med utg\u00e5ngspunkt i denna observation har jag genomf\u00f6rt en gapanalys mellan hur kognitiva risker och hot f\u00f6rst\u00e5s och hanteras i \u00f6ppna nationella hot- och riskanalyser (fr\u00e5n myndigheter i norra Europa) i j\u00e4mf\u00f6relse med publikationer fr\u00e5n experter specialiserade p\u00e5 kognitiv p\u00e5verkan.<\/p>\n\n\n\n

Till denna analys ger jag en kompletterande l\u00e4gesbeskrivning av viktiga faktorer som p\u00e5verkar informationsmilj\u00f6n i inledningen av 2026.<\/p>\n\n\n\n

Gapanalys av kognitiva risker och hot<\/h2>\n\n\n\n

Analysen bygger p\u00e5 30 publikationer utgivna mellan 2025 och 2026. H\u00e4lften av dessa \u00e4r nationella hot- och riskrapporter fr\u00e5n underr\u00e4ttelse- och s\u00e4kerhetsmyndigheter i norra Europa. Den andra h\u00e4lften best\u00e5r av expertunderlag (analyser, artiklar och l\u00e4rob\u00f6cker) med fokus p\u00e5 kognitiv p\u00e5verkan f\u00f6rfattade av svenska, europeiska och amerikanska myndigheter, institut och tankesmedjor.<\/p>\n\n\n\n

Syfte \u00e4r att synligg\u00f6ra vilka mekanismer<\/em>, akt\u00f6rsbilder<\/em>, indikatorer<\/em> och styrmedel<\/em> som ofta saknas i nationella bed\u00f6mningar och vilka konsekvenser det kan f\u00e5 f\u00f6r l\u00e4gesf\u00f6rst\u00e5else, prioriteringar och val av \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

Bearbetning, tematisering och analys har genomf\u00f6rts med st\u00f6d av generativ AI (f\u00f6retags- och betalvarianter av Copilot, ChatGPT och Gemini). <\/p>\n\n\n\n

Kognitiv p\u00e5verkan<\/em> betyder i detta sammanhang informationsp\u00e5verkan inklusive n\u00e4rliggande begrepp som FIMI (Foreign Information Manipulation and Interference), propaganda, desinformation, missinformation, malinformation, p\u00e5verkansoperationer, hacktivism och subversiv verksamhet.<\/p>\n\n\n\n

Genomf\u00f6rda steg:<\/p>\n\n\n\n

1) Identifiering av relevanta rapporter fr\u00e5n myndigheter i norra Europa (Norden + l\u00e4nder runt \u00d6stersj\u00f6n samt Storbritannien). En komplett referenslista \u00e5terfinns i slutet av dokumentet.
2) Bearbetning och analys av vad rapporterna lyfter kopplat till kognitiv p\u00e5verkan utifr\u00e5n f\u00f6ljande omr\u00e5den: s\u00e5rbarheter, hotakt\u00f6rer, metoder, exempel, slutsatser och rekommendationer.
3) Motsvarande identifiering, bearbetning och analys av expertrapporter. En komplett referenslista \u00e5terfinns i slutet av artikeln.
4) J\u00e4mf\u00f6relse av resultaten fr\u00e5n de tv\u00e5 sammanst\u00e4llningarna; med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 att identifiera gap, brister och begr\u00e4nsningar i de nationella rapporterna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Ing\u00e5ende nationella hot- och riskrapporter fr\u00e5n underr\u00e4ttelse- och s\u00e4kerhetsmyndigheter i norra Europa.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Identifierande gap<\/h2>\n\n\n\n

Gap 1: Fokus p\u00e5 symptom i st\u00e4llet f\u00f6r orsak<\/strong>
Vad: Nationella rapporter fokuserar p\u00e5 symtomen \u2013 synliga uttryck som desinformation, deepfakes och phishing.
Brist: Expertunderlagen visar att den stora utmaningen snarare ligger i de underliggande processerna. Exempelvis epistemisk os\u00e4kerhet (begr\u00e4nsad f\u00f6rst\u00e5else och kunskap), urvalsstyrning och hur AI f\u00f6r\u00e4ndrar tolkning och sanningsproduktion. Att fokusera p\u00e5 \u201dinneh\u00e5ll\u201d g\u00f6r att systemiska f\u00f6r\u00e4ndringar i informationsmilj\u00f6n f\u00f6rblir \u201dosynliga\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Gap 2: F\u00f6r sn\u00e4v akt\u00f6rsbild<\/strong>
Vad: Nationella rapporter betonar statliga akt\u00f6rer som prim\u00e4ra hot (till exempel Ryssland, Kina, Iran).
Brist: Expertunderlagen visar att hotlandskapet best\u00e5r av kommersiella tj\u00e4nster, modul\u00e4ra n\u00e4tverk och cyborg propaganda d\u00e4r verkliga m\u00e4nniskor samverkar med AI genererat inneh\u00e5ll. Detta g\u00f6r attribution sv\u00e5rare och gr\u00e4nsen mellan organisk opinion och styrd p\u00e5verkan suddig.<\/p>\n\n\n\n

Gap 3: Fokus p\u00e5 angrepp snarare \u00e4n p\u00e5 spelplanen<\/strong>
Vad: Nationella rapporter analyserar fr\u00e4mst angriparnas beteenden och k\u00e4nda operationer.
Brist: De nationella rapporterna ignorerar i stor utstr\u00e4ckning plattformsekonomins logik, algoritmisk urvalsstyrning och den f\u00f6r\u00e4ndrade informationsinfrastrukturen (inklusive AI assistenter). Expertmaterialet visar att beslutsmilj\u00f6n i sig manipuleras och \u00e4r ett strategiskt m\u00e5l; inte bara distribuerat inneh\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

Gap 4: De stora h\u00e4ndelserna f\u00e5r allt fokus<\/strong>
Vad: Nationella rapporter illustrerar hoten genom stora h\u00e4ndelser (val, Ukraina, nationella kampanjer).
Brist: Expertrapporterna tillf\u00f6r konkreta mekanismer: finansiella fl\u00f6den, \u00f6ppet k\u00f6pta engagemang, experimentdata som avsl\u00f6jar plattformarnas of\u00f6rm\u00e5ga att hantera icke autentiskt inneh\u00e5ll. Detta kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringstakten och operationernas skala.<\/p>\n\n\n\n

Gap 5: Effektkedjan och beslutsmilj\u00f6n analyseras inte<\/strong>
Vad: Nationella rapporter beskriver angrepp men inte effekterna i kognitiva och kollektiva processer.
Brist: Expertrapporterna visar att m\u00e5let inte l\u00e4ngre \u00e4r att \u00f6vertyga om en l\u00f6gn, utan att \u00e4ndra tolkningsramar, beteenden och beslutskapacitet. Vidare saknas analys av effektkedjor (till exempel KillChain f\u00f6r p\u00e5verkan) \u2013 vilket inneb\u00e4r ett systematiskt kunskapsgap.<\/p>\n\n\n\n

Gap 6: Saknar fram\u00e5tblick och teknologisk progression<\/strong>
Vad: Nationella rapporter beskriver nul\u00e4get.
Brist: Expertrapporter lyfter vikten av att f\u00f6rst\u00e5 hur informationsmilj\u00f6n f\u00f6r\u00e4ndras och vikten av att arbeta med framsyn f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 utvecklingen av AI infrastruktur, volym och uth\u00e5llighet genom AI agenter, semisyntetiska n\u00e4tverks p\u00e5verkan p\u00e5 attribution. Avsaknad av prognoser g\u00f6r att riskhorisonten blir f\u00f6r kort.<\/p>\n\n\n\n

Gap 7: F\u00f6r generella rekommendationer<\/strong>
Vad: Nationella rapporter f\u00f6respr\u00e5kar breda \u00e5tg\u00e4rder som \u201dwhole of society\u201d, utbildning och b\u00e4ttre cyberhygien.
Brist: Expertrapporterna efterfr\u00e5gar konkreta styrmedel: algoritmrevisioner, transparenskrav p\u00e5 rekommendationssystem, provenienskrav f\u00f6r AI inneh\u00e5ll, reglering av manipulationsmarknader och forskar\u00e5tkomst till plattformsdata.<\/p>\n\n\n\n

Informationsmilj\u00f6n i f\u00f6r\u00e4ndring<\/h2>\n\n\n\n

Ig\u00e5r: Syntetiskt inneh\u00e5ll betraktades som science fiction<\/strong>.
\u00c5r 2019 lanserade OpenAI GPT-2, f\u00f6reg\u00e5ngaren till ChatGPT. Redan vid lanseringen varnade ledande experter f\u00f6r att syntetisk media skulle bli en betydande utmaning inom kognitiv p\u00e5verkan. Uppm\u00e4rksamheten riktades fr\u00e4mst mot deepfakes i form av video och bild men flera varningssignaler pekade p\u00e5 att just syntetisk text riskerade att bli s\u00e4rskilt sv\u00e5rhanterlig. Flertalet studier bekr\u00e4ftade att vilseledande information kunde spridas i stor omfattning och vara sv\u00e5r att uppt\u00e4cka eller s\u00e4rskilja fr\u00e5n \u00e4kta material. En studie visade till exempel att l\u00e4sare ofta bed\u00f6mde GPT-2-genererade nyhetstexter f\u00f6r \u00e4kta, n\u00e4stan lika ofta som texter fr\u00e5n etablerade mediehus. Trots detta betraktades generativ AI och syntetisk media av den breda allm\u00e4nheten mest som science fiction.<\/p>\n\n\n\n

Idag: AI-assistenter och AI-agenter f\u00f6r\u00e4ndrar skalan<\/strong>
Under 2024 blev AI-assistenter vardag, pl\u00f6tsligt kunde vem som helst skr\u00e4ddarsy sin egen chatbot. De har st\u00f6ttat oss i vardagen, men ocks\u00e5 gett kriminella, opportunister och fr\u00e4mmande makt nya verktyg. Fr\u00e5n 2025 har AI-agenter f\u00e5tt allt st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet och under 2026 ser det ut att bli allt vanligare, sannolikt blir det norm att b\u00e5de individer och organisationer utvecklar och integrerar agentl\u00f6sningar i sina arbetsfl\u00f6den. Tidigare var skala ofta en tr\u00f6skel f\u00f6r hotakt\u00f6rer. Nu n\u00e4r enorma m\u00e4ngder vilseledande och\/eller skr\u00e4ddarsytt inneh\u00e5ll kan produceras, anpassas och spridas till minimal kostnad har informationsmilj\u00f6n f\u00e5tt helt nya spelregler:<\/p>\n\n\n\n